Nu är jag ju en kärnkraftsförespråkare så fram med saltet. Men…

Tror det helt ärligt beror på att det här slutlagret hela tiden har varit teoretiskt och nu när det börjar närma sig ett riktigt byggprojekt så hittar man hela tiden nya utgifter. Jobbar inom byggbranschen och ser det här hela tiden. Särskillt inom offentlig sektor (vilket det tekniskt sett inte är här men ändå) där investeringskalkyler alltid räknas så billigt som möjligt för att få loss pengar i budgeten. Sen när projektet startat så börjar den riktig kostnaden komma smygande och då är det mer eller mindre bara en formalitet att skjuta till mer pengar.

Med det sagt så tycker jag ändå att det här är något som talar för kärnkraften snarare än emot den. Vi vet “ungefär” vad hela processen kostar att bedriva säkert från start till sluthantering. Tittar man på andra energiproduktionsslag så har man aldrig en plan för sluthantering. Kol och olja vet vi kommer bli katastrofdyrt i framtiden att fortsätta använda men det prispåslaget finns inte på elräkningen. Vindkraft har vi ingen plan för om hur vi ska sluthantera. Den reella risken är väl att ingen kommer bry sig och gamla uttjänta vindkraftverk kommer bli stående ute i skogen. Och dom är ju 90% plast vilket är typiskt dåligt att slänga i naturen.

Skulle man räkna in detta i elpriset så skulle vindkraft bli dyrare. Kanske fortfarande billigare än kärnkraft men då skulle vi ändå ha en kostnad på det och en plan för framtiden. Olja och kol däremot skulle bli olönsamt väldigt fort. Kärnkraft är i varje fall bevisat prisvärt inklusive dolda kostnader. Något inget annat på marknaden riktigt kan hävda sig vara.

Nämn ett projekt som inte blivit dyrare än beräknat, i detta fall hade jag velat se hur stor inverkan inflationen har på det nya priset.

9.3 öre per kWh är ju katastrofdyrt sett till klassiska elpriset på 20 öre per kWh, men rätt billigt jämfört med det moderna elpriset på 5 kr per kWh.

Ytligt enkla svaret är “kvartalsekonomi”.